tystlidande

Jag hittar inte på något att göra och känner mig verkligen uttråkad. Vill gå ut men vet inte vart jag ska gå... blir irreterad när det blir såhär, allt är hans fel och jag har lust att bara ringa och skrika på honom, men det skulle ju knappast göra något bättre. Ibland är livet bra orättvist.

Har märkt att jag blandar in honom såfort det är något, om jag är arg, glad ledsen eller vad det kan vara. Måste lära mig tänka bort honom och fokusera på något annat.