tystlidande

Ställde väckarklockan på 08.20 i morse så jag förhoppningsvis kan somna lättare ikväll. Gick upp och tittade på Vakna med the voice och åt frukost till det, satt sedan vid datorn, tog en dusch, åt lunch och åkte efter lunchen till mataffären längre bort och handlade. Var så sugen på inlagd kronärtskocka men de hade tagit bort den färska och eftersom jag inte gillar de i burk köpte jag ingen, vet inte vart jag ska hitta den färska nu? Köpte en ny rakhyvel då skaftet på den gamla sjöng på sista versen och så blev det även ett torrschampo i "skönhetsväg".

Imorgon är det praktik igen, känns kul och jag ser fram emot att gå dit.

Bestämde mig för att göra en riktigt grundlig storstädning idag, vände upp och ner på varenda liten sak och damsög, skakade, dammade och torkade. Rensat avloppen har jag också gjort. Har nu endast några småsaker som att torka skåpsluckorna i köket och göra rent i kylen kvar. Ikväll har jag tid i tvättstugan också men har inte så mycket smutsig tvätt.

Man märker att det börjar bli ljusare nu, klockan är fyra och det är fortfarande ljust, det är skönt. Tog bort stjärnan som hängde i fönstret idag så nu är det sista av julen undanstökat, vill dock köpa någon annan lampa att hänga där, känns så tomt utan.

Har bestämt mig för att prioritera mig själv den här månaden och bara köpa sånt jag själv behöver, så idag åkte jag till stan och kollade in en grej som pågår där och sedan gick jag runt och letade efter byxor jag kan ha på praktikplatsen. Hittade äntligen två par som är lite annorlunda mot vad jag brukar köpa och som var riktigt snygga så det kändes verkligen som det var värt pengarna, köpte även underkläder till ett riktigt bra pris på rea (15:-/st).

Vi kommer nog bli ett gäng nästa lördag då jag och en tjej från arbetsrehabiliteringen planerat att gå ut, har haft sms kontakt med några fler därifrån idag och det värmer i hjärtat när de skriver att de blir glada av att höra från mig och vill träffas. Härligt.

Nu ska jag titta på gladiatorerna och bara ta det lungt resten av kvällen. Imorgon är det dags för tvätt och städning.

Det gick bra på praktiken idag, vi gjorde nya arbetsuppgifter den första timmen och resten av tiden gjorde vi sånt jag lärt mig innan. På vägen hem gick jag förbi mataffären snabbt och köpte även en pizza, det är ju ändå fredag och jag orkade inte ställa mig och göra mat, gjorde egna tortillabröd igår och det tog sin tid så det fick bli snabbmat idag. Vid 16 tiden var jag så trött att jag knappt kunde hålla ögonen öppna, var tvungen att gå och lägga mig i sängen och sov 4 timmar. Kände mig jätte pigg när jag kom hem men sen slog tröttnaden plötsligt bara till.

Idag sa min handledare något som fick mig att känna "jag är inte ensam, någon förstår", det var helt underbar och jag tycker så mycket om henne.

Är nu alltså inne på praktikens andra dag, och som tur var så mådde jag bättre idag när jag vaknade än jag gjorde igår. Låg dock i sängen och vred mig i över 1,5 timme igår kväll/natt, skulle vara duktig och lägga mig tidigt så 23.00 låg jag i sängen (det är tidigt för mig som brukar somna vid 2-tiden) och läste till 23.30 men sen var det omöjligt att sova.

Jag fick arbeta helt självständigt idag, först kontrollerade min handledare vad jag gjorde men sa hon att jag lika gärna kunde göra allt själv eftersom jag inte hade gjort några fel och förstod vad som skulle göras. Det passar verkligen mig att man fokuserar så mycket på sina arbetsuppgifter och är inne i det man gör, tiden går snabbt och man hinner inte tänka på sina problem eller vad det nu kan vara som stör en. Fick också boken till utbildningen idag så jag ska börja läsa i den, vill vara väl förberedd när den börjar.

Vet inte hur länge jag ska vänta innan jag går upp i arbetstid, det är så lätt hänt att man blir för ambitiös och vill för mycket för snabbt. Sån är jag i alla fall. Jag tycker de här 3 timmarna går galant, är väldigt trött när jag kommer hem men det blir ju bättre med tiden. Det är många intryck, många nya människor och ett tempo man inte alls är van vid, men de på praktiken är så förstående, de jag har hunnit pratat med som jobbar där är hur gulliga som helst och jag älskar den positiva andan som finns inom väggarna. Man mår bra av att vara där. Min handledare sa "du kommer säkert få en anställning här snart" innan jag skulle gå, blev så glad när hon sa det för jag har innan varit så rädd för att jag ska göra bort mig och inte vara tillräckligt bra, men jag märker att jag kan mer än jag trodde och inte bara är en börda för arbetsgivaren som jag tänkt att jag är innan. Jag vet att det kommer komma dåliga dagar då jag säkert kommer känna mig helt värdelös, men då får man bita ihop och bara fortsätta. Jag har mycket kvar att lära mig, men jag kan nästan inte vänta på att få lära mig det...

Imorgon ska jag vara där igen 9-12, efteråt ska jag förbi mataffären och handla hem lite gott, det blir ett trevligt avslut på den här veckan.

Gick aldrig till arbetsrehabiliteringen idag, vaknade med ont i halsen och kollade då i spegeln och såg att jag hade något form av "sår" på ena halsmandeln där jag haft en stor vit prick efter halsflussen. Tänkte att det var bäst att stanna hemma och vila så jag kan gå till praktiken imorgon, var rädd att jag åkt på halsfluss igen men jag tror inte det. Det har i alla fall inte blivit värre men jag gick till apoteket och köpte tabletter som tar bort det onda så jag har imorgon för jag vill absolut inte missa en dag så här i början av praktiken, det kan sända ut fel signaler, jag vill visa att jag verkligen vill det här.

Har suttit och gråtit framför tvn i över en halvtimme, såg ett program på svt 1 (En lycklig elefant) om elefanter som blivit infångade och dresserats till cirkuselefanter. Mitt hjärta gråter för alla djur i världen som blir illa behandlade.

Jag har ingen lust alls att skriva just nu, men första dagen på praktiken gick i alla fall jätte bra och min handledare och jag klickade verkligen. Imorgon är det dags för arbetsrehabiliteringen, första gången jag går dit efter juluppehållet (som varit i över 1 månad). Ny grupp och en hel del nya människor men även välkända ansikten kommer dyka upp.

Beskrivning av programmet En lycklig elefant:

Imorgon är det dags för praktik, nervöst. Har haft en del att göra idag och ska försöka gå och lägga mig strax, dock kommer det nog ta ett tag innan jag ligger i sängen, ska hinna duscha och fixa det sista först. Hoppas verkligen att jag kan sova och inte ligger och grubblar, försöker att inte alls tänka på imorgon, ska bara "köra" så får det gå som det går.

Kände att det gjorde ont i höften när jag vaknade och det har fortsatt gjort ont hela dagen. Knappast olidligt ont men det känns verkligen. Det blev en ganska rejäl smäll igår eftersom jag verkligen landade helt fel, konstigt att jag inte alls kände mycket igår kväll men att jag vaknade och hade ont.

När jag ramlade igår och fick ont kände jag exakt samma känsla i kroppen som jag gjorde när jag hade blivit misshandlad. Det är en speciell känsla som, vad jag tycker, man bara känner när man blivit misshandlad och jag fick nästan "flashbacks" på något sätt och blev helt ofokuserad och stressad. Konstigt det där.

Vill kunna gå ordentligt tills på tisdag så idag har jag bara varit hemma och vilat men imorgon måste jag åka till stan och handla ett par saker.

Har varit och fikat i stan idag, blev en jätte god sallad på samma café jag och den här tjejen var på förra gången och vi satt och pratade i över 2 timmar. Vi bestämde att vi ska gå på en föreläsning 1 februari och eventuellt den helgen även gå ut tillsammans till ett relativt nyöppnat ställe ingen av oss varit på förut.

Gjorde en stilig vurpa här utanför på isen, uppfattade inte alls att det var halt och där jag vurpa var det ganska mörkt så jag såg inte den glashala isen. Skulle nog inte vurpat om det inte var för att jag liksom klev snett med benet och när det benet började glida mot det andra så vart jag golvad av mig själv kan man säga. Slog i höften och det gjorde väldans ont, har fått ett väldigt diskret blåmärke men annars klarade jag mig fint.

"Den 21 januari 2012 är det tio år sedan Fadime Sahindal, 26 år gammal, blev brutalt hedersmördad av sin far i Uppsala. Fadime hade innan sin död framträtt i tv och hållit tal i riksdagen där hon lyft upp frågan om hedersrelaterat våld. Fadime var en jämställdhetskämpe och GAPF (Glöm Aldrig Pela och Fadime) kommer alltid minnas och ära hennes kamp för frihet och emot hedersvåld."

I Uppsala den 21 januari 2012 kommer det hela dagen ske aktiviteter till minne av Fadime.

Gravbesök
Mellan 11 och 12 hedrar man Fadimes minne genom en tyst ceremoni vid hennes grav. Man tänder ljus och smyckar graven med blommor. Fadime ligger begravd på Gamla kyrkogården i Uppsala.

Invigning av Fadimes park
Mellan 12 och 13 invigs den park som fått Fadimes namn. Fadime hedras med tal, musik och en tyst minut. I parken kommer det även att finnas en staty av Fadime.

Stor minneshögtid för Fadime på Uppsala stadsteater
Under två timmar minns man Fadime genom teater, tal, musik och vackra bilder. Evenemanget är på Uppsala Stadsteater och programmet pågår mellan 14 och 16. Jag är moderater för minneshögtiden. Det kommer mycket folk så kom gärna i tid!

Alla programpunkter är öppna för allmänheten.

Källa: http://fadimedagen.wordpress.com/

Glöm Aldrig Pela och Fadime: http://www.pelafadime.se/

Hädanefter nås jag på mailen tystlidande.blogg@hotmail.se, den gamla har raderats (tystlidande@hotmail.com).

Skulle verkligen vilja börja läsa en kurs till hösten, har kollat lite på kursutbudet och har skickat mail till utbildaren med några frågor, bl.a. hur man söker kurser med skyddad identitet. Ska se hur det går på utbildningen i februari tills jag slutgiltigt bestämmer mig om jag tror att jag klarar av en kurs eller inte (samtidigt som jag förhoppningsvis har en heltidsanställning). Får en bok nästa vecka och kommer få avlägga ett prov några veckor senare, om det går bra att plugga till det är det nog bara att köra.

Att jobba och plugga samtidigt kanske är lite mycket när man precis varit sjukskriven? Men jag är så taggad, jag vill så mycket och jag har väntat på att kunna göra det här länge nu. Att plugga alltså. Vet dock fortfarande inte än vad jag slutgitligen vill jobba med och utbilda mig till, men jag vet att jag någon dag slutgiltligen kommer hitta det rätta bara jag ger det lite tid. Vet inte om jag skrivit det förut men min plan är att gå den där utbildningen i februari, jobba inom det området kanske 2 år samtidigt som jag läser lite olika kurser och sparar pengar och sedan vill jag verkligen hoppa på en utbildning, typ KY eller universitetsutbildning och kanske jobba på helgerna om jag orkar/hinner. Det kan ju bli helt annorlunda än man tänkt sig, men det är bra att ha en liten plan i alla fall än att virra runt och varken veta ut eller in.

Känns som att jag endast stått i köket hela dagen. Efter att jag ätit frukost satte jag igång att göra egna köttbullar och potatismos, av skyn från köttbullarna gjorde jag en sås. Duschade sedan och cyklade till mataffären. Tog lite tid i affären och när jag kom hem gjorde jag fruktsallad och efter ett tag satte jag igång och stekte köttbullar (som redan var färdigstekta från lunchen men värmde dom i stekpannan) och gjorde mer sås. Kokade potatis till det. Halv 8 satte jag igång och började baka semlor, väntar nu på att degen ska jäsa klart.

Imorgon tänkte jag göra allt annat än att stå i köket, blir "fredagsmys" och annat gott. På lördag ska jag fika med en tjej från arbetsrehabiliteringen, det ser jag fram emot, hon är en så härlig person.

Det blir bättre har börjat på tv3 igen (onsdagar 21.00), underbart program. Jag älskar budskapet.

Gick in på min hemliga mail igen, ville av någon anledning se de 2 bilderna jag har där som jag tog efter att han misshandlat mig. Jag vågade inte ha dom på min mobil så jag la in dom på datorn och skickade till mig själv på mailen, jag tog dom för att ha något bevis om jag skulle anmäla honom i framtiden. Det var den gången polisen hade letat efter mig, då kommer jag ihåg att jag tänkte att det var ännu viktigare att ha bild på skadorna eftersom polisen till och med hade sett dom och kunde vara vittnen. Kollade igenom mailen för att se om jag hittade något annat och såg då rubrikerna "varför..." och "varför...2" som jag skickat till mig själv. Klickade på rubriken "varför..." och direkt när jag började läsa kommer jag ihåg vad "varför..." betydde. Min kurator hade sagt till mig att det var viktigt att påminna mig själv om varför jag ville lämna honom och tänka efter vad exakt det var som var dåligt med honom/vårt förhållande. För ofta förtränger man det dåliga och bara ser det som är bra och hur mycket man älskar personen. Jag skrev varför i två mail 7 juli 2010 och det är "kul" att jag har något kvar som är nedskrivet från den tiden. Jag har även kvar mailet jag skrev till min kurator där jag förklarar att jag lämnat honom (hon var på semester). 18 november 2009 skaffade jag den hemliga mailen, 8 månader senare lämnar jag honom.

Från mailet "varför...": "Han slog mig i bilen så mycket att jag trodde han skulle döda mig 3 februari. Direkt när jag satte mig började han slå mig.(...)"

Från mailet till kuratorn: "men då tänkte jag på det du sa, att jag ska låsa in mig och ringa polisen...(...)"

Båda dessa meningar väcker många känslor och minnesbilder från två olika händelser. Jag har suttit och funderat på om jag verkligen vill publicera det här inläggt, om jag verkligen vill dela med mig av dessa, för mig, känsliga uppgifter. Det här är en del av min historia som jag delar med helt främmande människor... och det känns väldigt konstigt ibland. Men sen minns jag också varför jag gör det.