tystlidande

Skönt att äntligen fått gråta ut ordentligt, det är ofta jag vill gråta för jag vet att det känns bättre men jag har inte kunnat, det kommer inga tårar.

I natt tänkte jag vara vaken längre än vanligt, brukar annars somna vid 11 men jag vill passa på att göra lite vad jag vill i huset utan att hela tiden bli störd nu när det inte är så många "hemma" och alla som är här sover. Ibland kan det vara jobbigt att ha folk runt omkring sig exakt hela tiden, speciellt när det är sånna man inte känner så bra.

Nästa helg kommer jag åka härifrån och vet inte hur länge jag blir borta, men jag ta med mig datorn så jag kommer fortsätta blogga. Jag behöver vara i en annan miljö just nu när jag mår såhär dåligt, det känns som det bara blir värre här speciellt också när de jag verkligen trivs med kommer flytta härifrån precis innan jul. Då blir jag väldigt ensam och det är det sista jag behöver.

Någonting jag ska göra medans jag är borta är att försöka hitta mig själv, klura ut vad jag vill med livet. Just nu känns det som jag inte vet någonting om mig själv och det är ganska läskigt, jag vet inte vem jag är. Frågar nån vissa frågor om mig själv kan jag inte svara, för jag vet inte. De säger att jag befinner mig i en livskris och det håller jag med om.