tystlidande

Idag har jag gått och funderat mycket på precis allt. Den här dagen har väckt många känslor inom mig och jag känner mig så ledsen. Jag vet vart jag hade varit just nu om jag fortfarande hade varit med honom, och det är inte honom jag saknar utan de andra. Tänker de på mig? Pratar de om mig? Undrar de vart jag tagit vägen eller vad som hänt med mig? Vad har han sagt om allt, om mig till dom?... Helt plötsligt är jag tillbaks mitt i verkligheten och jag har svårt att hantera känslorna.

Jag förlorade mycket i samband med att jag lämnade honom och jag är ledsen över att det finns så många som jag inte fick säga hej då till. Speciellt en person har jag dåligt samvete över, det känns som jag lämnade och övergav henne och jag kommer aldrig få möjlighet att förklara till henne varför jag bara försvann. De här människorna var de som fick mig att orka utan att de ens själva förstår det. De betyder mycket för mig och det känns verkligen i hjärtat att jag inte har någon möjlighet att ha de kvar i mitt liv längre.

Jag vill dit, jag vill vara där. Ta mig tillbaks.