Kan inte sova



Ibland blir det bara för mycket...
Varför fick just jag det här livet, det här ödet?
Hur ska jag någonsin kunna gå utanför dörren utan rädsla?
För mig är det lyx att ha möjlighet att kunna leva ett sånt liv...
...och något jag aldrig kommer kunna ta del av.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0