Mina ord om sveket från vården
Apropå förra artikeln kan jag intyga att man inte ofta får bra betmötande från vården när man kommer in som misshandlad kvinna, de har glömt att dokumentera skador de gånger jag sökt hjälp och jag har inte haft orken att säga till eftersom jag skämdes pga att jag märkte hur de såg på mig så jag ville bara därifrån så fort som möjligt.. Träffade en överläkare förra året som sa så hemska saker till mig att jag borde anmält henne! När jag brutit revbenen gjorde de generalfel som lät han gå in med mig i undersökningsrummet och när de märkte hur han satt och suckade borde de skickat ut honom och pratat med mig ensam.
Jag har även på ett skyddat boende blivit extremt dåligt bemött där jag var den yngsta som bodde där och personalen inte trodde på det jag sa! De menade på att jag överdrev och tog inte den psykiska misshandeln på allvar och jag märkte tydligt att de ville att jag skulle flytta ut därifrån så att någon annan kvinna som behövde platsen kunde få den. Förstår inte ens hur det kan få hända på ett sånt ställe av alla. Man har varit med om många svek på vägen hit...
Ett dåligt bemötande och misstro gör att kvinnan hamnar i ett ännu fastare grepp i mannens klor och kommer längre och längre ifrån tankarna att lämna honom, vilket i sin tur leder till att kvinnan är i ett sämre skick än hon borde den dagen hon lämnar, om hon nu någonsin gör det.
Ännu en artikel (denna gång kolumn) i aftonbladet om mäns våld mot kvinnor.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/monicagunne/article14069690.ab
"Mellan 30 och 50 procent av kvinnorna i västvärlden har erfarenhet av våld. I relationer där man fortfarande håller ihop säger 5–11 procent av kvinnorna att de är ”utsatta för våld.”
"En enda kvinna som har blivit misshandlad av sin partner kostar i runda slängar samhället 240 000 – 500 000 kronor per år. Det är hon värd. Inget snack om saken. Men är mannen det?"
Jag har även på ett skyddat boende blivit extremt dåligt bemött där jag var den yngsta som bodde där och personalen inte trodde på det jag sa! De menade på att jag överdrev och tog inte den psykiska misshandeln på allvar och jag märkte tydligt att de ville att jag skulle flytta ut därifrån så att någon annan kvinna som behövde platsen kunde få den. Förstår inte ens hur det kan få hända på ett sånt ställe av alla. Man har varit med om många svek på vägen hit...
Ett dåligt bemötande och misstro gör att kvinnan hamnar i ett ännu fastare grepp i mannens klor och kommer längre och längre ifrån tankarna att lämna honom, vilket i sin tur leder till att kvinnan är i ett sämre skick än hon borde den dagen hon lämnar, om hon nu någonsin gör det.
Ännu en artikel (denna gång kolumn) i aftonbladet om mäns våld mot kvinnor.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/monicagunne/article14069690.ab
"Mellan 30 och 50 procent av kvinnorna i västvärlden har erfarenhet av våld. I relationer där man fortfarande håller ihop säger 5–11 procent av kvinnorna att de är ”utsatta för våld.”
"En enda kvinna som har blivit misshandlad av sin partner kostar i runda slängar samhället 240 000 – 500 000 kronor per år. Det är hon värd. Inget snack om saken. Men är mannen det?"
Kommentarer
Trackback
