tystlidande

Sjutton vad livet ska vara komplicerat. Jag vet att det blir bättre, jag gick och tänkte på det för någon dag sen och om 5 år kommer jag ju förmodligen ha vänner och ett bättre liv, men den fasen jag är i nu är riktigt svår och jobbig ibland. Jag har också mycket att ta mig igenom som inte riktigt handlar om händelser jag fått gå igenom, utan spärrar jag har som inte riktigt borde vara där som kan vara ett stort hinder ibland. Jag har en bild av mig själv att jag alltid måste vara perfekt och han hade en bild av hur han tyckte jag skulle vara och den bilden vill jag fortfarande förverkliga för mig själv. För det är så jag vill vara.

Pratade idag om de här med personalen här, och det hela kan bero mycket på att alla relationer jag hade under tiden jag var med honom har varit onormala och därför ser jag mycket annorlunda på vissa saker än vad andra gör. Egentligen har jag bara levt i en väldigt speciell "värld" med mycket sociala spel men för mig är det ju så jag tror att verkligheten är. Ibland kan jag känna att det kommer vara svårare att komma över den här tröskeln än andra.