tystlidande

Nu är jag här, sitter på sängen med datorn i knät. Det kändes faktiskt på ett sätt skönt att komma hit, har varit och handlat och fixat lite saker. Det är ganska tomt, tror 3 rum är lediga och har inte träffat på några nya så det verkar inte ha flyttat in någon medans jag varit borta. Nu hoppas jag bara jag kan sova i natt och vaknar utvilad imorgon. Det ska bli så spännande att äntligen få träffa psykologen, är nyfiken på vad hon kommer säga och vad vi kommer komma fram till.