Utflyttningsmöte
Var hos psykologen idag och efter det gick jag till det skyddade boendet och lämnade nycklarna till rummet och hade ett utflyttningsmöte för att gå igenom det som behövdes. Bad om att få deras anteckningar om mig under dessa 6 månader som jag bott där, vet att jag inte klarar av att läsa dessa nu men vill ändå ha tillgång till de för att kunna läsa när jag känner mig redo.
Jag saknar inte alls att bo på det skyddade boendet, när jag klev in där idag kände jag verkligen att jag var klar där. Det är dags för mig att gå vidare. Det var egentligen meningen att jag skulle fortsätta gå på samtal där, men jag känner inte att det behövs utan bara att jag kan komma dit någon gång och fika räcker. Det är skönt att jag kan känna såhär, hoppas att det fortsätter i den här riktningen...
Jag saknar inte alls att bo på det skyddade boendet, när jag klev in där idag kände jag verkligen att jag var klar där. Det är dags för mig att gå vidare. Det var egentligen meningen att jag skulle fortsätta gå på samtal där, men jag känner inte att det behövs utan bara att jag kan komma dit någon gång och fika räcker. Det är skönt att jag kan känna såhär, hoppas att det fortsätter i den här riktningen...
Kommentarer
Postat av: Caroline
Låter superbra! Ja visst vet man när man är redo. När jag gick på samtal hos BUP för tvångstankar och depression så ville min psykolog egentligen fortsätta med fler möten efter ett halvår. Men jag kände mig helt klar. Och det kändes nästan fånigt att sitta där det sista mötet... vi fick ju nästan kämpa för att diskutera saker för allt var ju jättebra! :P
Trackback
