tystlidande

Nu äntligen kan jag lägga mig ner i sängen och ta det lungt, det har minst sagt varit en hektisk dag. Dagen började inte så bra, när jag skulle hämta nycklarna till lägenheten hittade jag inte till fastighetskontoret så jag irrade runt ett tag och frågade människor men en visade mig helt fel så det tog sin tid men tillslut hittade jag den och de som jobbade där var jätte trevliga och jag känner mig så trygg med att de tar min situation på allvar och gör det säkert för mig. Jag fick träffa fastighetsskötaren som var en man för att jag skulle känna igen hans ansikte när han knackar på eller är i byggnaden, och de förklarade hur det hanterar mitt namn i systemet, men jag bor under ett annat namn och personnummer så det ska vara ännu svårare att få tag på uppgifter om mig, det är bara en person där som vet mitt riktiga personnummer. De är fina människor som bryr sig på riktigt, när jag gick sa kvinnan "lycka till nu, det unnar jag verkligen dig", tycker det var gulligt sagt.

Jag glömde mäta dörren när jag var i lägenheten så jag får beställa titthålet imorgon istället. Efter att jag varit i lägenheten åkte jag till Ikea och gick runt och kollade på alla möbler. Jag hade redan planerat i huvudet vad jag skulle köpa men när jag kom dit och mätte så passade inte riktigt allt jag hade tänkt så jag fick tänka om lite vilket gjorde att det tog ännu längre tid och jag gick fram och tillbaka flera gånger. Tillslut bestämmde jag mig i alla fall, köpte den soffan jag absolut ville ha och en fotpall till, ett vardagsrumsbord, en säng/madrass med ben (120X200),  en lite tjockare bäddmadrass, kuddar och lite andra småsaker som handdukar m.m. Jag måste tillbaks dit för att köpa lakan och massa tillbehör till olika delar av hemmet för jag vill först kunna se hur det blir med möblerna inne i lägenheten, annars kanske jag köper något som inte alls passar och jag tycker det är kul att göra det som ett litet projekt än att ha allt klart på direkten. Eftersom jag bor i en 1:a väntar jag med att köpa matbord och stolar, tycker inte det känns så viktigt när jag ändå aldrig kommer sitta vid matbordet själv och äta utan äter hellre vid soffbordet och då lägger jag istället de pengarna på annat som är viktigare just nu. Kommer heller inte ha gäster på ett bra tag eftersom jag prioriterar att ingen vet vart jag bor för att jag ska känna mig trygg så jag vill inte köpa matbord "bara för att".

Imorgon ska jag få larmtelefon av polisen, har även ett annat möte direkt efter och sen ska jag nog till lägenheten och fixa lite. Även fast det varit så stressigt idag så har jag gått på rosa moln hela dagen, det här känns så stort, jag har tagit ett mega kliv i rätt riktning. Efter all olycka får jag äntligen chansen till ett bra liv. Jag kommer aldrig mer behöva leva i psykisk terror eller få känna ett enda slag till. Jag känner mig så fri och så levande.