tystlidande

Vet inte om sömnproblemen börjar krypa tillbaka eller om det här bara är tillfälligt men de senaste två nätterna har jag inte somnat förens 3 på natten. Det har varit för mycket i huvudet men jag börjar kunna sålla ut sånt som inte är nödvändigt att oroa sig för eller tänka på. Tänker man för mycket kan tankarna börja flyga iväg ganska långt ifrån verkligheten och man börjar tro på något som inte är verkligt, det existerar bara i ens egna föreställningsvärld och man börjar dra sig ifrån bara för att man tror och har fantiserat om att det är på ett visst sätt när det egentligen är helt annorlunda.

Ibland inser man att livet aldrig kommer bli enkelt, livet är fullt med motgångar, men även medgångar. När man klarat sig genom en motgång så kommer nästa så småningom, ibland i större och ibland i mindre skala, men allt jobbigt man går igenom får ju en att uppskatta allt bra som även sker i ens liv.