tystlidande

Jag skrev ju för några veckor sen om min handledare som en dag inte kom till jobbet och inte de efterföljande dagarna heller, och jag var orolig för att något hade hänt. Mycket riktigt hade något hänt men inte det jag först trodde, hennes ena barn hade varit med om en jätte allvarlig olycka och låg på intensiven och svävade mellan liv och död. Hon sa till mig att det var det värsta hon någonsin hade varit med om och hon har varit med om mycket så jag kan inte ens föreställa mig hur hemskt det varit för henne. Som med allt annat så kommer inte en olycka ensam, utan det är en hel del annat som  också "krashat" för henne och jag önskar verkligen jag kunde göra något.