Jag trodde det värsta och hade rätt

Ringde skatteverket i morse, efter all väntan och undran om brevet jag fick. Jag trodde det värsta, och det var det värsta. Känns som jag är tillbaka igen, i hela den där cirkusen med han, fast på ett annat sätt. Jag vill inte att han ska bli påmind om mig, att han ska glömma mig men nu blir jag ytterst aktuell igen när vi ska ställas mot varandra på något sätt, och han får reda på vad jag säger och det jag säger kommer ge honom problem.Jag undrar om han vill och faktiskt förväntar sig att jag ska ta på mig skulden, rädda honom och åka på smällen själv? Eller skyller han på mig för att sätta mig i problem? För att hämnas? Jag tror faktiskt han tror jag kommer kontakta honom pga det här, att det här är hans chans att komma åt mig.
 
Jag har mycket att fundera på och ta ställning till, om en vecka ska papprena vara inlämnade och den här veckan kommer inte vara rolig... inte heller väntetiden tills de avgör vem som har rätt.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0