tystlidande

Såg att jag för ett år sen, 17 februari 2011, hade skrivit här i bloggen att "om 5 år kommer jag ju förmodligen ha vänner och ett bättre liv"... skulle nog snarare påstå 1 år, så lång tid tog det från att vara mitt i krisen till att få allt jag har nu; ett bättre liv, vänner, en praktikplats osv. Jag vet att livet kommer bli ännu bättre med tiden också, det kommer komma en dag då jag kommer kunna leva helt som alla andra, utan lögner och rädsla. Jag har dock varit väldigt skonad från förföljelse vilket gjort att jag snabbare har kunnat "ta mig upp", men jag har från första stund varit väldigt noga med att hemlighålla all känslig information om mig och vart jag befinner mig vilket har gjort att han inte haft någon chans att hitta mig, det är även viktigt att bryta kontakten helt så mannen tillslut går vidare i sitt liv och börjar fokusera på annat, för det är inte roligt att leta efter någon som man inte har ett enda spår efter vart personen är. Man får bete sig som om man vore död helt enkelt och ansvaret i att skydda sig ligger en hel del hos sig själv.

Ett tips: Dela med dig av så lite information som möjligt för det är svårt för en person som inte är eller har varit i en så hotfull situation att förstå hur viktig varenda liten detalj är, bara som en sån liten sak att inte berätta exakta tider när man ska på möten eller liknande till utomstående kan faktiskt vara avgörande.