tystlidande

Har mått riktigt dåligt sen i torsdags där runt kvällskvisten, har haft ont i hela kroppen (och nu snackar jag på cell nivå), legat och svettats/frusit om vartannat och kännt mig halvt döende, sådär som man kan göra när man är sjuk. Idag har jag kännt mig bättre, har ingen feber och orkar mer. Har fortfarande ont i halsen och är jätte förkyld men det är skönt att det värsta gick över så snabbt.

Jag märker verligen skillnaden på att vara sjuk när man är ensam och när man har någon som kan hjälpa till, den är rätt så stor! Men det är bara och vänja sig och jag kan tycka det är skönt att veta att man klarar sig helt själv också.