tystlidande

Mardrömmarna fortsätter, vaknade 05.30 i morse och hade svårt att somna om. Det är obehagligt att vakna när man drömt att man blivit jagad, speciellt när jag blir jagad av han.

 

Om ca 2 veckor är det 2 år sedan jag tog steget och lämnade honom, det väcker många känslor och minnen. Kanske är det en bidragande orsak till mardrömmarna? Kan vara. Nästa helg, på lördagen tänkte jag "fira" (hittar inget bättre ord) dessa 2 år. Den dagen jag lämnade honom förändrade hela mitt liv för alltid och den dagen kommer jag aldrig glömma. Jag orkade ta steget även fast jag visste vilket helvete som låg framför mig. Jag kan fortfarande rent tanke och känslommässigt komma tillbaka till den dagen och jag kommer ihåg det som om det vore igår. Tårarna, chocken, rädslan, blodet, poliserna, hotellet, flytten 2 dagar senare... I bilen på vägen hit kom låten "Without you" med Mariah Carey, fick lust att gråta så bara tårarna sprutade men jag var tvungen att vara stark, stänga av känslorna och bara acceptera att jag skulle till en stad jag inte visste något om.