tystlidande

Tycker det är så tungt att jobba nu, vet inte vad det är men det är något som tar emot. Har en del "cirkus" i privatlivet så det är väl det, känner att jag behöver vara hemma och ta hand om mig själv men det är så mycket man ska hinna med när man inte sitter och pluggar eller känner sig helt sliten efter en hård arbetsdag. Det är många motstridigheter inom mig just nu, det är det som är lite "cirkus", vet liksom inte vad jag vill eller tycker ibland. Jag har inget klart att gå efter, känner mig förvirrad, varenda situation får mig att känna två motsatta känslor. Det händer väl något med mig, jag utvecklas, förändras, jag håller på att lära mig på nytt att förhålla mig till livet och det är inte lätt.

 

Funderar mycket på att inte åka "hem" på jul och nyår, känner att jag vill vara själv, men min familj blir självklart jätte besvikna. Jag känner mig också besviken, eller sviken... det är en lång historia men det är svårt när man känner starkt att man vill en sak men vet att andra blir sårade på vägen. Vad är rätt i det läget? Jag vet inte, för jag är inte säker på hur starkt jag känner det. Är det tillräckligt starkt? Pga den situationen jag är i är det viktigt att planera inför en resa så det är därför jag planerar jul redan nu, det är inte bara att åka.

 

 Imorgon får jag besök till söndag och jag är ledig måndag och tisdag. Skönt! Måste verkligen plugga de dagarna. Håller på att tvätta nu och ska städa om ett tag, ska nog lägga mig i sängen och läsa "snabba cash" en stund först. Har läst ut "mamma försökte", tycker inte riktigt om hur den var upplagd, men jag vet inte om det beror på att jag inte läst Jens Lapidus andra böcker i den serien, men det återstår att se om jag förstår mer när jag läst ut "snabba cash".

 

Trevlig helg.