tystlidande

Igår kom jag och en kollega fram till att hennes pappa var min rektor när jag gick i gymnasiet! När vi satt och åt lunch i torsdags sa hon att hennes pappa hade varit rektor innan man fick hjärtinfarkt och blev sjukskriven, jag frågade vilket gymnasium han hade jobbat på (han bor i min hemstad så jag blev lite nyfiken) och då tyckte jag hon sa precis det gymnasiet jag gått på men det finns ett till gymnasium där med ett liknande namn och jag ville inte låta för intresserad eftersom många hörde vad vi pratade om så jag sa bara "okej". Igår frågade jag henne när vi var själva om jag hörde rätt, att han hade jobbat på *mitt gymnasium* (den här kollegan är en av få på jobbet som vet om min situation) och så var fallet, när hon sa hans namn så kände jag igen det direkt eftersom det är lite "annorlunda". Jag kommer ihåg att jag hade ett möte med honom när det började gå dåligt för mig i skolan och han har givit mig några av de bästa råden jag någonsin fått! Tycker det är helt otroligt att jag träffar min gymnasierektors dotter här, på en helt annat ort och att vi "råkat" börja på samma arbetsplats, hur stora är oddsen för det?! Jag kan tycka sånt är helt otroligt, det finns en hel del andra personer jag stött på som har något konstigt samband i mitt liv... det sker för ofta för att det bara ska vara en "slump", jag tror att det finns någon mening med allt som händer...

 

Idag ska jag bara vara hemma och ta det lugnt, det enda jag har "inplanerat" är att jag ska städa hela lägenheten och tvätta om 1 timme. Imorgon kommer M och någon/några av hennes barn hit och ska hjälpa mig sätta upp hyllan jag köpte förra helgen så jag äntligen får upp mina tre prydnadsansikten. Ingen av hennes barn har varit här tidigare och jag vet att alla som kommer hit reagerar över min gallergrind, jag tror hennes barn vet lite (fast nog väldigt lite) om min situation men funderar på att rakt ut berätta lite kort varför jag har den, kan tycka det känns bättre än att de ska behöva fundera. Får se hur jag gör.