tystlidande

God morgon och god jul! Jag läste för ett tag sedan att kroppen utsöndrar må-bra-hormon när man ler och att de som ler ofta mår bättre och visst sjutton mår jag bra när jag märkte att jag gick runt och log för mig själv. Jag gör det ganska ofta, men det är svårt att avgöra om jag mår bra för att jag ler, eller om jag ler för att jag mår bra... det kanske är en kombination?

 

Båda mina katter sov brevid mig hela natten, i vanliga fall brukar bara den yngsta av dom göra det. När jag låg i sängen igår kväll kände jag mig så lyckligt lottad när jag kollade på dom och dom kollade tillbaka på mig med deras varma blickar, jag älskar dom verkligen och jag är säker på att dom älskar mig tillbaka. Hade jag inte räddat min äldsta katt för 11 år sedan hade jag aldrig fått uppleva den lycka och kärlek de ger mig, jag är övertygad om att det är tack vare de två som jag klarat allt det senaste 3 åren, de ger mig sån styrka. Min äldsta katt är mamma till den yngre och jag ser henne som en gåva, hon har ärvt sin fantastiska personlighet från sin fina mamma och när mamman inte längre finns hos oss kommer hon leva vidare genom sin dotter.

 

Valde boken "Gatukatten Bob" igår, det är en sån fantastisk fin historia om hur en man (som varit heroinmissbrukare och nu bor i en träningslägenhet och är gatumusikant) och en gatukatt finner varandra och ger varandra en mening med livet. Detta är en sann historia viket gör den så fantastisk!