tystlidande

I natt somnade vår älskade hund in. Han dog på den plats han älskade mest med människor som älskar honom oändligt runtomkrig sig. Smärtan jag känner i hjärtat är obeskrivlig, saknaden är enorm. Det har varit intensivt och i natt har jag endast sovit 2 timmar. Tänker på vår fina familjemedlem och tårarna slutar aldrig forsa ner för kinderna, när jag tänker på att jag aldrig någonsin får träffa honom igen vill jag bara skrika rakt ut. Skrika av smärta. Jag vill inte förstå, inte acceptera. Han är borta för alltid.