Den stora frågan; minska skyddet?

För en vecka sedan var det 7 år sen han kom ut efter att ha avtjänat ett fängelsestraff och vi började lära känna varandra på riktigt, jag fick se dom sidor som han inte visade genom breven eller telefonsamtalen. Och jag förstår ju att det finns en anledning till varför han inte visade dom. Ibland undrar jag om han använde den tiden i fängelset till att samla på sig så mycket information om mig som möjligt, så han sedan skulle kunna förgöra mig med den. Frågade mig frågor, bad mig berätta saker, som han sedan använde emot mig. Efter ett tag började han slå mig för det jag sagt och det var något han i fängelset hade skrattat åt och tyckt var roligt. Jag förstod ingenting.
 
Jag tänker då och då på det här med min nya ansökan för att fortsätta få ha skyddad identitet och funderar på om jag ska strunta i att kämpa för kvarskrivning och endast ansöka om sekretessmarkering, en lägre skyddsgrad. Vissa stunder känner jag att jag inte orkar med allt som kommer med kvarskrivning och någon gång måste jag ju ändå leva utan den, livet måste få gå vidare... men en annan del av mig säger "stopp, så fattar du väl att du inte kan tänka, du kommer dö!", och det är den delen som får mig att tveka. Den påminner mig hur livrädd jag skulle bli om han dök upp utanför min dörr och vad som skulle kunna hända då, men samtidigt vet jag inte längre hur mycket han är beredd att offra för att få döda mig. Jag önskar att jag visste lite mer om honom, att nån kunde ge mig lite information om hans liv/hur han lever nu. Har han en ny flickvän t.ex. vet jag att han är ganska upptagen med att hålla koll på och kontrollera henne och om han har mycket problem med fiender, pengar eller polisen så vet jag att det tar mycket av hans vakna tid. Frågan är; vad offrar jag och vad vinner jag med att man får bättre tillgång till mina uppgifter?
 
Sov jätte dåligt natten till måndag och natten till tisdag, hittade ingen bekväm sovställning och kände mig spänd och stressad, fick ingen ro alls. I natt var det däremot mycket bättre, vet inte om det beror på övningarna och massagen på fysioterapin jag hade varit på men det kan nog mycket väl vara så.
 

Kommentarer
Postat av: Ema

Du ska fortsätta kämpa, du har tagit dig såhär långt. Nu kan han inte besegra dig längre, fortsätt kämpa!

2013-05-31 @ 23:32:48
URL: http://www.emmsan88.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0