tystlidande

När man lever i ett misshandelsförhållande kan man hamna i farliga situationer där man behöver hjälp. När jag var ihop med han var det i början var det inte alls tänkbart för mig att ringa 112 när jag blivit hotad och slagen eftersom jag inte ville att han skulle få problem. Jag var även rädd för vad han skulle göra mot mig om jag gjorde det och eftersom han var grovt kriminell så lärde han mig att man absolut aldrig får prata med en polis och han pratade om det så ofta att jag till slut blev rädd för poliser. Men i slutet av förhållandet misshandlade han mig så kraftigt att jag var rädd för mitt liv och min kurator var den som fick mig att förstå att det var okej att ringa 112 om något hände och att polisen inte ville något annat än att hjälpa mig. Vid en händelse där jag lyckats springa i från mitt ex ringde jag 112 då jag var livrädd och trodde han skulle döda mig, jag vill inte uppge mitt namn eller adress för jag var fortfarande osäker över att jag ringt polisen men kände att jag inte hade något annat val. De hittade mig pga mitt mobilabonnemang, mitt namn och min adress var ju registrerat på nummret så de sökte upp det när jag inte vågade säga vem jag var. Jag vet aldrig vad han hade gjort mot mig om polisen inte hade kommit, det var min räddning i den situationen som hade kunnat sluta riktigt illa. Jag kommer aldrig ångra att jag skaffade det där abonnemanget och skulle nu utan tvekan ha abonnemang om det inte var för att det är en säkerhetsrisk.