tystlidande

Bestämde mig för att ta en tur i stan idag för köpa lite saker jag behöver... i påsarna hem fick jag med mig: 2 byxor att ha på jobbet (extremt nödvändigt!), 1 korallfärgad kjol, en vattenflask med kylblock så vattnet håller sig kallt som jag kan ha på jobbet, tandborsthuvuden till min eltandborste, ett fodral till mobilen och lite småsaker.

Igår var det jätte trevligt med arbetskamraterna, man lär känna varann på ett helt annat sätt när man ses på "neutral mark" och kan prata om massa andra saker än man gör på jobbet. Vi var hemma hos en kollegas bror och det var även lite annat folk där. Blev helt förtjust i lägenheten! Det var en stor 2a i stan (inte i de mest centrala delarna vilket jag tyckte om) med innergård och läget var perfekt. Har aldrig velat bo i stan men den där lägenheten var något alldeles speciellt och inte alls dyr hyra med tanke på vart den låg. Personen som bodde där skulle flytta och hade jag vetat det tidigare hade jag absolut kunnat tänkt mig flytta dit.

Jobbet tar väldigt mycket tid och det är svårt att hinna skriva här, men jag gör mitt bästa. I tisdags frågade min handledare/kollega om jag ville ta en glass efter jobbet så vi cyklade förbi en kiosk och satte oss i gräset i solen och pratade, vi hade det jätte trevligt och båda glömde bort tiden så plötsligt var klockan 19.30 och vi båda åkte hemåt. Direkt när jag kom hem kollade jag snabbt på datorn om jag fått pengar, vilket jag hade, så jag cyklade direkt till mataffären innan jag blev för trött och handlade eftersom min kyl näst intill var tom och jag behövde lunchlåda till jobbet. Trodde att jag knappt skulle få någon sol på mig denna sommar men vi går ut varje rast och sätter oss så förhoppningsvis får man lite färg.

I morgon slutar jag 15.00, har tid hos psykologen 15.30 och vid 19 är det personalfest. Vi är några som ska träffas hemma hos en och äta och "festa till det" lite, sedan ska de flesta andra gå ut men jag har ingen lust att följa med så jag ska gå hem istället, men nästa helg ska jag ut med några vänner.

Det finns ett latinskt citat som "följt mig"/återkommit sen jag lämnade han; "Droppen urholkar stenen, inte genom sin kraft utan genom att ständigt falla", och jag tror ju att det finns någon mening med allt, att en sak leder till en annan... i morse kollade jag i almanackan på jobbet där det varje dag står något under datumet, det kan vara lite vad som helst och jag tjuvkikade på vad det står för något för morgondagens datum och ser då detta citat! Kanske inte jätte konstigt tänker ni, men jo, det är nämligen så att detta datum, den 22 maj, har haft en stor och central betydelse i mitt liv och att citatet kommer just under detta datum är väldigt speciellt. Hur liten är inte chansen egentligen? Det finns en mening med allt, med att jag skulle få detta jobb, träffa min underbara handledare/arbetskollega och att jag skulle läsa det citatet i just den almanackan...

Helgen har ägnats åt promenader, bokläsning och att bara ta det lungt. Har fått en del nya insikter som jag ska försöka anamma, läser boken "Höj din energi" skriven av Sanna Ehdin där det bla står om allt skit vi stoppar i oss; som härdade fetter, modifierad stärkelse och processad industrimat med massa hälsofarliga kemiska tillsatser som finns i många livsmedel. Det är egentligen läskigt hur mycket onaturligt vi stoppar i oss, men man får läsa på och helt enkelt försöka välja bort det så gott det går. Ska strax börja förbereda mig för sänggående och lyssna på cd skivan som ska göra att man slappnar av och sover bättre, förhoppningsvis.

Oj, det var 3 dagar sen jag skrev här, blev förvånad när jag såg det... snacka om att ha tappat tidsuppfattningen. Igår var jag hemma hos en vän tillsammans med en annan vän och kollade på hockey och åt en jätte god sallad som vi gjorde. Tvättade och städade innan jag gick dit. Blev väldigt sent där och jag kom inte i säng förens 00.30, så idag har jag varit riktigt trött. Har förfärlig träningsvärk i benen efter några övningar jag gjorde igår, kan knappt röra mig utan att det gör ont.

Har fått en cd från jobbet som förhoppningsvis ska hjälpa mig att stressa ner och bli mer avslappnad innan jag går och lägger mig, jag är uppe i varv och stressar alldeles för mycket och det är sällan jag känner mig avslappnad - i längden är det skadligt för hjärnan och kroppen.

Nu ska jag ta och lägga mig på sängen och vila lite, är helt slut i huvudet efter denna arbetsdag.

Min första dag som skattebetalare är avklarad, eftersom jag hade tid hos psykologen jobbade jag endast till 14.20 istället för 17.00 men imorgon blir det min första 9 timmars dag.

Hade förstått det som att jag skulle få min första lön (alltså en summa över existensminimum) i juli då jag trodde att det räknades som att jag jobbade från 15 maj till 25 maj och sedan "nollställs" räkningen, men man räknar tydligen från första till sista varje månad så jag kommer hinna få ihop lite timmar så jag i alla fall får en lön som kommer ligga på en summa över vad jag fått de senaste 21 månaderna! Känns så skönt. Ringde försäkringskassan i fredags för att berätta att jag fått anställning och att jag därför inte vill ha något bostadsbidrag denna månad (eftersom man blir återbetalningsskyldig på hela summan man fått detta år om man tjänar över en viss summa, vilket jag kommer göra och jag vill betala tillbaka så lite som möjligt även fast det kräver att jag måste leva ännu snålare) så jag trodde att jag skulle få 1300 kronor mindre än existensminimum nästa månad och behöva leva som en kyrkråtta, men tack och lov behöver jag inte det nu.

Äntligen är jag självförsörjande, har längtat efter detta sååå länge! De fysiska spåren efter mitt gamla liv blir bara färre och färre...

Har börjat känna av magkatarr på sistonde, är dock inte förvånad, är mer förvånad att det inte kommit tidigare. Gick förbi apoteket och köpte Novalucol så jag hoppas det hjälper, fick också tipset att äta många gånger fast små portioner, jag har gjort tvärtom.

Innan apoteket var jag i stan hos en studievägledare och fick hjälp med att räkna ihop poäng på betygen och att fylla i ansökan till de sista kurserna jag vill läsa för att få fullständigt betyg, men eftersom jag inte kan söka på samma sätt som alla andra så ska jag först träffa speciell person på skolan jag ska börja innan jag kan skicka in ansökan så det inte blir något fel, hon visste tydligen hur allt skulle gå till. Kommer läsa 2 kurser på distans i augusti till december om jag kommer in, vilket räknas som 50% studietakt (får se om jag senare skriver ut exakt vilka kurser det är). Det fick bli distanskurser eftersom jag kommer hoppa in på arbetet när det behövs efter sommaren och jag vill kunna jobba så mycket som möjligt och då gäller det att kunna vara flexibel och tillgänglig. Blir lite smått orolig över att jag kanske inte kommer klara att plugga lika bra som förr, men jag ska göra mitt bästa.

Har haft ett kortare besök idag, vi åkte först till ett stort köpcentrum och gick runt lite, sedan förbi en djurkyrkogård som jag flera gånger tänkt att jag vill besöka (ligger på vägen till köpcentrumet) och kolla hur det ser ut där då jag aldrig varit på en begravningsplats för djur, därefter till ett naturreservat som var väldigt vackert och fridfullt.

Bild från känd djurkyrkogård i Paris, Frankrike.

Igår fick jag ett sms när jag var på praktiken där en vän frågade om jag ville komma över med en annan vän och äta taco och kolla på hockey, tyckte det lät som en toppen idé och gick dit vid 17, efter att jag fixat lite hemma och bytt om. Vi hade det jätte trevligt och jag fick skynda mig hem vid 22.30 efter att jag glömt bort tiden lite, diskade snabbt och gjorde i ordning lunchlåda och sedan la jag mig direkt för att få så mycket sömn som möjligt.

Idag gick jag hem från praktiken efter lunch för jag hade sån hemsk huvudvärk, jag tog en värktablett men det hjälpte inte och det blev bara värre och värre, kändes ända från pannan till nacken och känner av det fortfarande. I morgon tänkte jag vara hemma och vila och på måndag är jag ledig så idag var sista dagen som praktikant!

Klicka på länken och läs om alla de 195 kvinnor som blivit dödade av sina män, pojkvänner och ex-män sedan januari år 2000. Det finns en liten kort beskrivning om vilka de var och hur de blev dödade.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/dodadekvinnor/

I söndags var jag och en vän hemma hos en annan vän, vi hade köpt med oss massa gott och så bakade vi en rabarber och blåbärspaj som vi åt på baksidan av huset i solen. Vi spenderade hela dagen hos henne och vi hade så roligt att vi glömde bort tiden så jag kom hem alldeles för sent egentligen så jag fick snabbt diska och sedan lägga mig eftersom jag skulle upp 06.15. Jag bestämde mig för att berätta sanningen om mitt liv och varför jag flyttat hit för dessa två vänner som är god hjärtade människor och som några av få som jag känner att jag kan lita på, kändes som en stor sten lyftes från bröstet efteråt och dagen efter fick jag ett jätte fint sms av den ena som värmde i hjärtat. Ångrar inte en sekund att jag berättade och känner ingen ångest eller rädsla alls över beslutet.

Deras reaktion på det jag berättade var nog chock, de tyckte hela situationen var hemsk och kunde nog först inte ta in det riktigt, kan nån som är så glad ha så stora problem kanske de tänkte? Det passar nog inte in i bilden man har om mig. Först såg det lite ut som att de väntade på att jag skulle säga "jag skämtade bara", men när det sjunkit in lite så visade de stor empati och frågade lite frågor om situationen osv. Det jag sa var att jag lever med skyddad identitet och gömmer mig från en man som vill döda mig, sa knappt något om den fysiska misshandeln, mer den psykiska som förklarar lite varför jag är som jag är eller reagerar som jag gör men det var inte specieltt mycket det heller, det blev mest prat om hur jag lever och hur jag skyddar mig. Detta väcker också ilska inom många, varför hjälper inte samhället mer och skyddar de som är utsatta...

I och med att jag har berättat känner jag mig friare, jag ska ta tillbaka mitt liv och inte låta han styra det! Jag vill inte behöva vara rädd eller undvika människor pga situationen som jag hamnat i, jag kommer alltid vara försiktig, men det är dags att låta människor komma nära igen.

De senaste dagarna har jag haft mycket i huvudet och att jobba fredag och sedan måndag igen gör stor skillnad mot hur jag haft det förr, hinner knappt med något och eftersom jag slutar så "sent" (mot vad jag är van vid) så är det kväll innan man hinner blinka. Nu är jag bara ovan vid det här sättet att leva så snart hittar jag nog rutiner som funkar bättre så jag hinner med mer, prioriterar det som är viktigt helt enkelt och struntar i det andra. Nästa vecka har jag tagit ledigt på måndagen men från och med tisdag är det 9 timmars arbetsdag 5 dagar i veckan.

Fick ett tips av en vän hur man kan ta till vara på tiden så man verkligen har fria/lediga helger utan massa stress och ångest över allt som ska göras hemma; man tvättar, städar och gör det som ska och kan göras inför helgen på torsdagen så man kan komma hem på fredagen och bara kan slänga sig ner i soffan och fylla helgen med roliga saker eller bara ta det lungt. Även fast man är trött efter veckan på torsdagen är det värt att ha en dag där man "sliter ut sig" så man får en lugn helg, annars går ju en halv eller kanske till och med en hel ledig dag åt "ingenting".

Jag köpte ett block och blyertspennor (speciella för att rita med) förra helgen när jag var iväg och idag bestämde jag mig för att sätta mig och rita lite, blev ett kvinnoansikte i närbild från sidan (ritade av en bild jag hittade på nätet) och försökte mig på att göra en mun för första gången. Vill lära mig att rita ett ansikte så det ser så verkligt ut som möjligt så det är bara att öva, öva, öva. Det är så kul att rita och äntligen har jag börjat med det, det finns massor av saker som jag velat göra men skjutit upp... bättre sent än aldrig?

Praktik till 13.30, psykolog mellan 14.00 - 15.00, fika med en från personalen där jag bodde 16.00 - 18.00... ja det är lite så min dag sett ut, ganska fullbokad med andra ord. Rensade bland papper och i en låda när jag kom hem och snart ska jag kolla på Unga mödrar Danmark på kanal5 play. På söndag ska jag kanske träffa några vänner och nästa helg får jag besök över dagen.

Det har inte varit något problem alls att gå upp i arbetstid, var trött första dagen men sedan har det inte varit något problem, nästa vecka börjar jag jobba måndag - fredag 08.00 - 15.00, min första hela vecka.

Har inte riktigt helt kommit igång med övningarna jag fick från sjukgymnasten som jag ska, hade inte tid att göra de i morse för jag fick så bråttom men från och med imorgon ska jag göra de morgon och kväll, och eventuellt mitt på dagen om det finns möjlighet.

Hade tid hos sjukgymnasten 1 timme efter att jag slutat så jag cyklade hem, bytte om, och cyklade mot vårdcentralen. Fick göra en del rörelser och sjukgymnasten kände på mina revben och muskler runtomkring, utlåtandet därefter blev som sådant att hon trodde att det antagligen är så att musklerna mellan revbenen är irriterade och blir ännu mer irriterade vid belastning/ansträngning vilket gör att jag får så ont som jag får. Blåmärket jag fick på revbenen i sommras efter att jag spelat fotboll (skadade mig inte, utan fick bara plötsligt ont) berodde på att jag fick en muskelbristning. Eftersom jag andas ganska ytligt efter skadan eftersom jag blivit "van" vid det så måste jag börja andas djupare för att träna musklerna som är irriterade/skadade i börstkorgen, fick även med mig några övningar jag ska göra 3 gånger/dag för att träna musklerna. Jag sammankopplade min ökade smärta med praktiken, men sjukgymnasten tror att mina problem med revbenen började förvärras efter akut bronkit som jag hade i januari i samband med halsflussen (precis innan praktiken började). Hon tror också att det eventuellt kan vara så att revbenen inte har läkt ihop som de ska och att det är någon benbit som sticker ut och ligger och irriterar/skaver, men jag ska göra dessa övningar jag fick hem i några veckor och se om det blir bättre, ska även börja promenera för att börja komma igång och börja belasta musklerna mer, fast i ganska långsam takt. Min hållning var även lite sned vilket jag inte tänkt på innan, är lite mer lutad åt det mer "icke-skadade" hållet (vilket inte förvånar mig eftersom det gör att jag får mindre ont när jag lutar mig så med mening).

Underbar dag på praktiken! (Kanske borde säga jobbet? Men jag praktiserar ju 2 veckor till så det får bli "praktiken" fram till att min anställning börjar). Kom dit 8 och fick då veta att det inte skulle bli som vanligt idag (=lite att göra) och jag hjälpte då min handledare med några andra uppgifter, vi började jobba flitigt men det slutade med att vi satt och pratade/diskuterade olika saker, vi pratade även om saker som varit i mitt och hennes liv. Blev som en liten terapi stund. Kunde inte fått en bättre dag med ökad arbetstid (8-14 idag), åt lunch för första gången på jobbet och vi satt ute i solen och åt.

Är nu hemma från resan, kom fram 18.15 med tåg och åkte då direkt hem för att lämna alla saker och sedan åkte jag till stan för att handla mat så jag har till matlåda imorgon. Hittade en helt underbar affär i staden vi var i som vi alla blev förälskad i, jag handlade en hel del så jag hade mycket att bära på vägen hem.

Jag hade några riktigt bra dagar så det är lite tråkigt att komma hem, eftersom jag kom hem så sent så har det varit lite stressigt med att hinna allt innan jag måste gå och lägga mig men jag ska strax gå och duscha och försöka ligga i sängen innan 23 för imorgon börjar upptrappningen av arbetstiden så det gäller att vara någorlunda utvilad.

Pga smärtan jag haft i revbenen/bröstkorgen som ökat på senaste tiden bokade jag tid hos en sjukgymnast och ska dit på torsdag för en första undersökning/bedömning, känns jätte skönt att jag äntligen orkat ta tag i det. Vad som fick mig att ringa var att jag fick en sån kraftig smärta i fredags att jag blev illamående...