I natt vaknade jag i smärta varje gång jag skulle vända mig, har sådan träningsvärk. Men det är också skönt med träningsvärk, då kan man vara säker på att man tränat hårt.

 

Färgen efter hårfärgningen blev bra, bättre än jag trodde, äntligen är hela håret mörkt (och inte bara för någon vecka)!

 

Cyklade till en outlet-butik som säljer märkeskläder billigare efter frukosten för att köpa nya träningskläder, främst en tröja med quick dry-material. Hittade en perfekt t-shirt, två träningsbyxor (trekvarts) och en ryggsäck att ha träningskläder i. Ryggsäcken är jag riktigt nöjd med; svart med dragkedjor i guld, inte för sportig (utan mer stilig) och i perfekt storlek. På listan över "viktigt att köpa" är en till t-shirt och långa byxor man kan dra över träningskläderna när jag ska hem från/till gymmet.

 

Gick en promenad på eftermiddagen i rask takt i 6,3 km. I morgon är det en vilodag men på tisdag ska jag till gymmet när jag slutat vid 14.45. Känner mig jätte trött nu och ska bara borsta tänderna och sedan gå och lägga mig. Har gjort en riktigt god sallad till lunchlåda i morgon och har köpt gott bröd till frukost, med god mat blir dagen alltid en aning lättare...

Vaknade 07.15 i morse, gick upp och kollade på tv, åt frukost och gjorde mig i ordning. Cyklade sedan till affären och köpte hårfärg (ska för första gången på flera år färga håret istället för att tona det) och även påfyllning till Spotify, därefter begav jag mig mot gymmet och var där 08.45 och tränade till 10.30. IK dök upp 15 minuter efter att jag ställt mig på löpbandet, trodde aldrig hon skulle orka ta sig upp så morgontrött som hon är. Jag sprang 8 km och sedan tränade jag lite armar, rygg och ben.

 

Efter gymmet cyklade jag till stan för att kolla på nya träningsskor och hittade de perfekta direkt. Skorna är från Asics, hade kostat 2000 kronor men kostade nu 1700 kronor och de var perfekta för mitt löpsteg. De är svarta med rosa och limegröna detaljer, så snyggt! Köpte jag med mig en smörgås från Subway så jag bara kunde sätta mig ner och äta direkt hemma.

 

Träffade M vid 13.30 och vi satte oss på ett fik vid ett naturområde och tog varsin kopp varm choklad, var extra gott eftersom vi båda frös. Nu är jag hemma och sitter med hårfärg i håret, får hoppas det blir bra... valde färgen "Äkta kastanj mellanbrun".

 

Är riktigt nöjd med dagen, har hunnit med mycket och det är inte ens kväll än.

Var så härligt att träna med IK igår, sprang 6,5 km på löpband (sprang i mycket högre tempo än jag brukar utomhus), gjorde benböj med vikt och lite rygg och armövningar. I dag har jag träningsvärk i kroppen (speciellt lår och armar) trots att jag inte tyckte jag tog i speciellt mycket, alltså måste jag vara sjukt otränad på dessa ställen! Ska till gymmet i morgon på morgonen, får se om IK också kommer, sedan vid 11.30 ska jag träffa M och gå en promenad. Måste köpa nya träningsskor i helgen också, kan knappt fortsätta många gånger till med de jag har nu.

 

Ska kolla på "Frihet bakom galler" nu på SVT Play som jag kollade på för några dagar sedan men inte hann se klart, mycket bra dokumentär! Fast i och för sig jag kanske ska kolla lite på idol först? Här kan ni i alla fall se den; http://www.svtplay.se/video/1482371/frihet-bakom-galler

 

I går var det en tanke som slog mig på gymmet i omklädningsrummet, alla klädde av sig och stod nakna som om att de inte gjort annat medans jag knappt kunde ta av mig byxorna och visa en bit av låten utan att känna mig obekväm.. trots det hade de allt annat än perfekta kroppar (perfekta kroppar finns ju egentligen inte ens) och det såg så naturligt ut för dom. IK duschade på gymmet vilket jag aldrig hade kunnat tänka mig göra och det var inte precis som att hon skyndade ta på sig handduken för att skyla sig som jag hade gjort frenetiskt utan gick sakta mot handduken medan hon pratade med mig. Man såg i flera situationer att hon kände att det var naturligt att vi som två kvinnor kunde vara bekväma med att visa oss framför varandra medans jag inte visar min kropp framför någon, varken män eller kvinnor. Är det något fel på mig? Varför är jag så livrädd för att visa min kropp och mina skavanker? Det är inte precis så att jag tror att bara jag ser ut så, men jag tror nästan att andra ska tycka jag är äcklig om det ser något fel på min kropp. Jag fattar inte hur det kan ha gått så långt? Det har varit såhär så länge jag kan minnas, men blivit mycket värre ju äldre jag blivit. Jag hoppas verkligen att jag en dag är så nöjd med min kropp att jag i alla fall kan byta om i ett omklädningsrum utan att försöka dölja kroppsdelar. Att träna och få en mer vältränad kropp kan nog vara en hjälp på vägen...

 

 

På sommaren är det för varmt inomhus och nu tycker jag det är för kallt, i morse hade jag 18 grader och det är inte så mysigt att vakna till. På katterna märker man direkt när det blir kallare, de vill ha värme från antingen mig eller varandra hela tiden så man får extra mycket kärlek den här årstiden.

 

Nu är ett gymkort köpt, köpte ett som gäller 12 gånger för att se hur roligt jag tycker det är och om jag känner att jag vill fortsätta. Hade ett gymkort (svindyrt) för ca 10 år sedan, ett årskort som jag använde max 20 gånger under 1 år så det blev dyra gymbesök. Vill inte göra samma misstag igen.

 

Gick precis och tände ljus på byrån för att få det varmare här inne. Ända sedan jag flyttade in har det varit en glipa mellan elementet under fönstret och en grej (har ingen aning om vad det kallas) som är mellan elementet och väggen som blåser in kall luft utifrån (vad ska det göra för nytta egentligen?), gick dock dit och kolla nu och såg att man kunde skruva på två skruvar på sidorna och fick igen den där glipan. Genast märkte jag att elementet började bli varmare och det blåser inte ut kall luft på golvet, känner det bara precis vid "lådan", förhoppningsvis har jag löst det hela nu!

Bestämde mig för att gå en promenad efter jobbet så vid 16 tog jag mig ut och gick 7 km, känns jätte skönt nu efteråt. Pratade med IK i dag angående att börja träna på gym, vet att hon förut har pratat om att hon vill börja träna på samma gym som jag tänkte träna på så vi bestämde att vi båda ska köpa gymkort i morgon efter jobbet.Blir kul att jag både har IK och M att träna med. Eventuellt kommer IK och jag träna på torsdag.

 

Har letat och mailat som en galning för att hitta någon aktivitet/sport att börja på men det ser mörkt ut, jag har dock pratat med ett gym och det ser ut som att jag kommer börja gymma. Gymmet ligget 1 minut från jobbet så det blir inte fullt sjå med att ta sig dit vilket ofta gör att man inte orkar gå dit. M tränar på samma gym så i så fall kommer vi gå på olika pass tillsammans men jag kommer också vilja träna själv.

 

7 oktober är det 1 år sedan jag blev vegetarian och har inte ätit kött en enda gång sen dess, med det beslutet har bättre hälsa och kost även kommit på köpet. Jag äter endast fisk och skaldjur och äter inget godis med gelatin i. Jag tycker inte jag blir så begränsad som det kan låta, jag äter nog mer varierat nu än jag någonsin gjort. När jag köper ost och många andra produkter är det viktigt att de är ekologiska (främst när det är livsmedel från levande varelser) och även att det är producerat i Sverige. Ost kan jag av någon anledning omöjligt köpa om det kommer från ett annat land och några länder jag aldrig köper t.ex. mjölkprodukter ifrån är Tyskland, Holland och Danmark, det är väl ganska allmänt känt att de behandlar djuren dåligt i dessa länder?

 

I natt sov jag jätte kasst och i morse kände jag mig halv dålig, men absolut inte i närheten av så dålig att man måste vara hemma... jag led lite ett tag där på jobbet men det gick över. Gick och la mig i sängen alldeles för sent i går så i kväll ska jag försöka ligga i sägen 22.15. Nu är det dags att koka fisk till katterna så de får god frukost och sedan diska och fixa i ordning lunchlåda. Slutar 14.45 i morgon, så himla härligt!!

 

Sitter i soffan med en kopp te, tända ljus och datorn i knät. Det är kolsvart ute, det var det redan vid 20.00. Har letat lite klänningar på nätet som jag kan ha när jag ska fira min födelsedag, ska också leta lite i stan och se vad jag hittar.

 

Somnade mitt på dagen med ena katten på magen och andra brevid mig, det var så härligt. Har läst lite ur boken "Lev som du vill och inte som du lärt dig", rekommenderar verkligen den. Intressant länsing.

 

Nu tänkte jag kolla runt lite efter olika aktiviteter jag kan syssla med i vinter eftersom det är kö till tennisen, vill inte bara jobba, äta sova utan göra något roligt emellanåt också.

I går tog jag en promenad fram och tillbaka från stan, gick dit för att köpa DVD-skivor för att kunna föra över filer från datorn och ominstallera Windows. På vägen hem cyklar en kollega förbi, JL, och vi stannar och pratar en lååång stund. Tillslut var jag tvungen att röra mig hemåt eftersom jag hade tvättid 18.00. Jag satt och fixade med datorn hela kvällen men ominstallationen fungerad inte alls av någon anledning så tillfälligt fick jag försöka ordna problemet jag har på annat sätt. Körde ett program genom datorn som tog flera timmar (fick lämna datorn på och gå och lägga mig) för att hitta om jag fått in något skadligt i datorn, men programmet hittade ingenting. Hela morgonen sedan jag vaknade har jag avinstalletat program, ominstallerat vissa som krånglat, gjort säkerhetskopia, diskfragmentering och diskrensning, stoppat processer som bara verkar ligga och tugga osv. Nu fungerar datorn problemfritt men det återstår att se om det håller i sig.

I dag hade vi det lugnt på jobbet, som vi brukar ha på fredagar, så jag passade på att städa och organisera på skrivbordet. Det blev jätte fint! Har också tagit med mig en växt hemifrån som jag har brevid datorn som livar upp mina dagar.

 

Jag hade dock en lite dålig dag på jobbet, inombords. En sån där dag där man känner sig jobbig (och att ingen tycker om en) och osäker. Men jag blev så glad över att när jag kände mig som värst så smög en kollega fram till mitt skrivbord medan jag satt och pratade i telefon och la några godisar på kanten, det var en väldigt liten gest men det behövdes verkligen, just i den stunden. Känner mig i olag när jag inte får träffa psykologen, det är ca 4 veckor kvar till hon är tillbaka men jag vet ju faktiskt inte om hon verkligen är tillbaka då.

 

Jag har börjat planera mitt födelsedagsfirande lite smått, ska åka till staden jag ursprungligen kommer ifrån och fira med hela släkten. Det gör mig lite ledsen att jag inte kan fira kring helgen jag fyller, utan måste välja en annan helg. Jag fyller 25 år, och finns det någon helg jag vet att mitt ex tänker att det är stor chans att jag är "hemma" på så är det just helgen jag fyller år och därför vill jag inte riskera något genom att vara där då. Ibland blir jag arg och tänker att han inte ska få bestämma, men tyvärr inser jag att jag riskerar för mycket genom att inte ta hans psykiska tillstånd på allvar. Jag har dock de senaste åren sen jag lämnade honom firat min födelsedag samma helg, så det känns nästan som jag har ett nytt födelsedatum. Men det här är just en sådan sak som kan göra mig så jävla ledsen, de flesta människor i min ålder kan fira sin 25-års dag problemfritt, de är fria, lyckliga, gör exakt vad de vill och vad de känner för, medans jag måste anpassa mig, vara rädd och inte ens kunna fira min födelsedag när jag vill. Visst jag är fri på ett sätt, och lycklig på mitt sätt och allt sånt där, men livet är tufft och jag önskar att jag sluppit problem så tidigt i livet, att jag hade fått vara ung lite längre...

 

Står i kö till att börja spela tennis, hoppas jag får börja snart men jag tror faktiskt jag får vänta till efter jul och nyår. Lite tråkigt.

 

 

Slutade 14.45 och cyklade då till stan för att köpa en födelsedagspresent till min vän M som fyller år i helgen. Passade också på att köpa hårfärg och cyklade hem för att börja färga håret direkt. Tog en annan färg än jag brukar den här gången, en kastanjebrun färg, som jag använde under lång tid för flera år sedan men av någon anledning bytte ut till en annan brun nyans.

 

Har även varit tvungen att fixa med datorn då den höll på att krascha totalt i dag (inte ens windows funkade ett tag), nu tror jag att jag fixat det i alla fall men den är fortfarande sådär slö som den varit ett tag nu. Måste försöka göra en omformatering eller liknande för det här går inte, något med datorn är fel men jag hittar inte grundproblemet riktigt.

 

Hade förresten världens huvudvärk på jobbet, det är inte ofta jag får det och det gick inte att stå ut, trodde huvudet skulle explodera så jag fick fråga efter ipren och IK hade med sig en. Har inte sovit bra de senaste två nätterna så huvudvärken kanske hängde ihop med det?

I morse runt 10.00 dog en kollegas mamma efter en lång tids sjukdom, jag tycker så synd om henne eftersom hon blev så ledsen när hon fick höra att hennes mamma hade dött ensam på sjukhuset och jag förstår henne. Dödfall blir så himla mycket värre när det inte finns någon som kan svara på ens frågor och funderingar kring hur det gick till de sista minutrarna hur och ingen vill ju att ens nära och kära ska dö utan att ha någon vid sin sida.

Helt plötsligt är kylan här, i dag har det varit jätte kallt. Ska köpa en ny vinterjacka nästa månad, den jag har nu har jag haft i 5 år och är alldeles för varm för att ha när det inte är svinkallt ute (man svettas ihjäl vid -10) så jag ska köpa en lite tunnare (men ändå tjock) så kan jag välja beroende på väder.
I går kom jag plötsligt på att jag vill börja sporta, kommer alltid på det när det är lite försent för att anmäla sig men jag ska försöka ändå. Jag sportade mycket när jag var ungre och det är ett sånt bra sätt att röra sig på, man tänker ju knappt på att det är jobbigt. Skulle vilja börja spela innebandy eller tennis men det lutar mot tennis, dyr sport men väldigt kul att spela. Har kontaktat en klubb så får jag se vad det säger, skulle vara jätte kul om jag kunde få börja i en grupp och träna 2 gånger/vecka.

Träffade M vid 11 och tog en promenad bland villorna, passade även på att gå förbi stan och köpa ett kort till min kusin som fyller år nästa vecka. Hittade ett jätte fint kort (i A4 storlek) med fjärilar som jag själv till och med skulle vilja ha och rama in! Ska skicka den och lite pengar till henne, vill visa att jag bryr mig. I vanliga fall "firar" vi inte varandra om det inte är något fest men jag vill att hon ska veta att hon betyder mycket för mig. När vi varit i stan gick vi i alla fall förbi Max och tog varsin glass och sedan gick vi vidare till mataffären där vi hade ställt cyklarna och gick in och handlade. När vi tänkte skiljas åt fastnade vi i diskussioner utanför affären och då sa jag att vi kunde gå hem till mig en liten stund så vi cyklade hit och satte oss i soffan och myste med katterna.

 

M visade lite bilder på sin mobil från när hon var ihop med "sin galning" och vi båda kom fram till hur annorlunda vi såg ut under tiden vi var ihop med dom... jag tycker det är lite konstigt, som om att vi var helt andra människor. Många säger att det är stor skillnad på mig nu och då, jag hade alltid ett allvarlig ansikte på bilder men det jag tycker är konstigt är att jag tycker jag såg bättre ut då på något sätt, och jag kände mig också vackrare. Det där bekymmrar mig lite, jag har aldrig efter känt mig lika fin som jag kunde göra då, och då hade jag ändå en som nästan varje dag sa åt mig hur ful jag var. Hur går det ihop? Vad är det jag har tappat? Hur kunde jag se ut som jag gjorde då när jag mådde dåligt? Och varför kan jag inte "få tillbaka" det? Jag känner inte igen mig i spegeln, och har inte gjort på flera år...

 

I går var det första gången sedan jag lämnade mitt ex som jag gick med på att någon tog kort på mig, och till och med la ut på "sociala medier". Man såg inte mig så tydligt eftersom det var mörkt i rummet när kortet togs och jag kände att jag inte orkade hålla på att krångla med att inte vara med på bilden för varje gång blir det massa frågor och försök till övertalningar, kommentarer som "vad tråkig du är" osv. Nu kände jag att jag inte orkar bry mig, tror knappast han skulle hitta mig på en mörk bild bland miljoner bilder.

 

Jag och en tjej från staden jag kommer ifrån som jag gick på komvux med hade preliminärt bestämt att hon skulle komma hit 28-29 september och jag skickade sms till henne i dag för att höra/planera men hon hade fått förhinder vilket jag faktiskt tyckte var skönt. Kände mig så nervös för vi har inte träffats på 2 år och jag känner att det är så mycket som är annorlunda.... men träffas ska vi i alla fall och det vill jag verkligen, kanske i oktober eller senare, men då känns det nog bättre, nu har det varit så mycket med jobbet osv att jag behöver vara lite själv.

 

Har de senaste dagarna tänkt mycket på min hund som dog för 2 månader sedan, nedan är bilden på halsbandet jag köpte i samband med det, det står Älskade *hundens namn* (som jag strukit över) på framsidan som ni ser och sedan datum för när han föddes och dog på baksidan. Har på mig den varje dag och betyder jätte mycket för mig.

 

 

Kom hem för en stund sen från IK, jag om dit vid 20.00 och totalt blev vi 6 personer där som lyssna på musik och pratade (de drack också vin osv). När de skulle ut och festa cyklade jag hem istället, har ingen lust med allt som festande innebär... jag trivs bra hemma där det är lugnt och skönt med mina katter (jag=galna kattkvinnan?) haha. Lovade dock att jag nästa gång skulle följa med dom, har sagt så flera gånger men den här gången fick jag lova att det skulle bli så på riktigt.

 

Ibland är det jobbigt att vara sådär bland folk som i dag till exempel, jag börjar tänka och fundera... fundera på mitt liv, vad jag har och inte har, hur annorlunda andra har det jämfört med mig osv. Jag märker att jag kan börja jämföra mig väldigt mycket och känna mig dålig, dålig för att jag inte är som dom. Det är nog en anledning till att jag drar mig undan, jag hatar den där känslan av att jag är sämre, fulare, värdelös. Och på senare tid har jag också börjat fundera på det här med nära relationer, hur svårt det är för människor att komma nära mig. Jag tror att det egentligen alltid har varit ett "problem", jag har alltid haft vänner så det är inte problemet utan problemet är snarare att komisrelationen från mitt håll inte blir som den borde. Jär är så rädd, men jag försöker klura ut vad jag egentligen är rädd för? På vägen hem kom jag faktiskt på något som jag kunde känna igen och som kan vara en anledning, jag är rädd för att om jag är mig själv, visar min personlighet och även brister kommer det göra för ont om någon avvisar/lämnar mig att jag måste skydda mig själv genom att ha ett skal runt kärnan. Detta är något jag vet att psykologen tagit upp, men nu känner jag verkligen det...att det är just så det nog är. Jag tycker det är synd, det gör mig så ensam. Mitt ex är faktiskt den enda som jag vågat öppna mig helt för, den enda som fått lära känna mig påriktigt, som jag blottat mitt inte för och som jag sagt saker till som jag aldrig skulle säga till någon annan... Men han gjorde precis det jag alltid varit rädd för, han utnyttjade det jag sa och svek mig. Han hånade det jag berättat, sa saker som andra sagt tidigare som han vet sårat mig.

 

I dag klippte jag mitt hår, själv. Det har växt fort sen jag klippte mig och jag ville fixa till frisyren lite framtill och har ingen lust att gå till frisör för att klippa några cetimeter fram. Blev jämnt och bra, väntar på att håret bak ska växa lite mer så att jag kan klippa mig så att hela håret är lika långt, har ju en "bob-klippning" nu så håret bak är kortare än det fram. I morgon ska jag och M gå en promenad.

 

 

I morse när jag kollade ut genom fönstret och såg att det var mulet och att det hade rengnat några timmar tidigare fick jag sån lust att ta mig ut och springa. Det är så skönt att springa när det är svalt ute och jag sprang 5 km, utan att ha ätit någon frukost... eftersom jag åt så onyttigt i går så tänkte jag att det nog är bra att kroppen tar från alla depåer där skräpmaten samlas.

 

I går efter jobbet cyklade jag och IK till stan och köpte mat/snacks och smörgåsar från Subway och sedan åkte vi hem till henne och jag var där till ca 22.30. Hennes pojkvän (som jag träffade för första gången) var också där och två av hans kompisar. I kväll ska jag kanske till IK igen och vara där med några andra innan de ska ut och festa, jag har ingen lust att följa med ut men IK ville så gärna att jag skulle komma och vara med dom innan.

I tisdags sprang jag 6,8 km, skulle vilja springa i dag men jag känner att jag verkligen inte orkar... är trött i både kropp och huvud. I går gick jag i alla fall en liten promenad med min kollega, IK, efter jobbet.

 

Mår inte jätte bra, känner mig lite nere. Egentligen utan anledning. Tror jag.

Psykologen är ytterligare sjukskriven en månad till, till 10 oktober. När jag fick det beskedet fick jag lust att skriva "hon behöver inte kontakta mig för en ny tid" för ibland när saker inte går som jag vill blir jag sådär, som en trotsig 3-åring. Fast det är väl när jag känner mig sviken eller lämnad jag blir så... inte för att psykologen svikit mig för att hon är tvungen att vara sjukskriven men jag kan känna att om jag inte har henne så har jag inte någon och jag känner mig ensam just nu och får inte heller någon annan att prata med. Jag hatar när jag låter det här hända mig, att jag blir beroende av någon som försvinner. Jag vet ju inte om hon någonsin kommer tillbaka egentligen och jag tror faktiskt inte jag har lust att gå till någon annan heller egentligen. Nu tar jag ut katastrofen i förskott men så måste jag göra för att vara förberedd och hinna komma på hur jag ska hantera det om det blir så. Sån är jag. Jag tycker inte om förändringar utan att ha en b-plan.

 

Eftersom jag enligt anställningskontraktet slutar 15.00 på tisdagar (egentligen för att gå till psykologen gick jag hem då. På jobbet behöver de inte veta att jag inte går dit just nu. Ska ut och springa om kanske 30 min, hoppas jag orkar springa långt. Har ätit riktigt bra lördag-måndag, men i dag har jag druckit ca 30 cl cola och åt lite onyttigare middag som bestod av tacogratäng, tacochips och dipp. Men resten av dagen har varit bra, till frukost blev det havregrynsgröt med hallon, till mellanmål keso, en kiwi och en apelsin och lunch vegetarisk lasagne med fulkornsplattor. Att dricka cola i dag var riktigt illa men jag behövde nog en "sockerkram" som jag kallar det. I morgon fortsätter jag igen med hälsosamma maten, förhoppningsvis springer jag av mig det jag åt i dag.

Till frukost prövade jag mellanmålet jag tänkte ta med till jobbet i veckan för att känna hur det smakar, har aldrig ätit keso tillsammans med äpple och kanel förut men det var jätte gott och fräscht. Får se hur tonfiskröran blir som jag ska göra utan majonäs, men det ska nog funka. I dag blir det en lugn dag, ska städa om ett tag och sen kanske ta en promenad.

 

Sov nära 12 timmar i natt! Somnade nog vid 23.20 i går, vaknade runt 8 av att katterna ville ha mat och sedan somnade jag om och sov till 11.30. Herregud vad skönt det var att äntligen få sova ut. Jag har haft en jätte skön och lugn dag, varit hemma för det mesta förutom när jag cyklade till affären och storhandlade inför veckan. Hade innan jag åkte kollat efter olika recept i mobilen och till lunchlåda i veckan fick det bli vegetarisk lasagne med spenat (som jag precis lagat) enligt det här receptet; http://www.vegetariskhusmanskost.se/recept/lasagnefetaostochsoltorkadtomat.Till mellanmål på jobbet ska jag ha keso med äpple och kanel + tonfiskröra i tunnbrödsrullar med ägg, tomat och gurka. Mums! Vi fick kakor varje dag på jobbet förra veckan och tårta två dagar och jag kunde inte hålla mig trots att jag lovade mig själv att inte äta sånt, men det är ju så svårt att låta bli när man inte har med sig något annat gott. Nästa vecka är det nolltolerans, på riktigt.

 

Har haft en underbar dag! Den enda anledningen till det är att det är fredag, tiden har gått i raketfart och det är inget jobb i helgen. I veckan tog jag tag i ett litet problem vi haft på jobbet en tid och många har funderat över hur vi ska lösa det, orkade inte vänta på det andra föreslagit för det skulle ta för lång tid (eller aldrig hända) så jag löste det på mitt sätt och det verkligen uppskattades av många, det förenklar vårt jobb en hel del. När vi skulle gå hem så sa en av cheferna "läs på den där lappen där" och pekade på ett bord där det låg något... jag och IK (kollega) gick fram dit och såg att det var biobiljetter. På lappen stod det att trots att detta har varit den mest hektiska perioden någonsin i företaget historia så har vi klarat det bättre än vad man hade kunnat drömma om (eftersom ingen var beredd på denna "storm") så därför tyckte de att vi förtjänade lite vila i biomörkret. Ibland är cheferna bra, önskar bara att de var mer såhär...

 

Jag och IK åkte till stan efter jobbet, jag skulle hämta linser som jag fått sms om att jag kunde hämta (var verkligen på håret, tog mina sista linser i morse!) och IK skulle köpa foundation så vi gick till Kicks och jag hjälpte henne. Vi sa sedan hej då och jag gick till mataffären innan jag cyklade hem. Började tvättade direkt så jag inte behöver tänka på tvätten i helgen, det är så skönt att ha det gjort.

 

Har försökt fixa datorn, installerat och avinstallerat saker men ännu inte fått bukt med problemet. Den har dock blivit lite bättre.

Ibland saknar jag verkligen mitt hår, speciellt när jag ser andra med lika långt hår som jag hade. På bilden nedan är en bild på mitt hår precis innan jag gick till frisören första gången och klippte av 10-15 cm. Det kan kännas så tomt utan allt hår, hur larvigt det än låter så är håret en stor del av en när man har så långt. Jag kan absolut inte säga att jag ångrar att jag klippte mig men jag kommer spara ut mitt hår till ungefär hälften så mycket som jag hade, jag tycker det på ett sätt är jobbigare med kort hår, det är inte i vägen vilket är skönt men man måste fixa det mer för att det ska bli snyggt.

Mitt hår har redan växt ganska mycket trots att det bara var 1,5 månad sen jag klippte mig, många har sagt "men vad ditt hår har växt!" när jag har utsläppt och jag märker själv skillnaden. Det får man tacka generna för.

 

 

Har haft problem med att komma in på datorn, den krånglar och hakar upp sig och jag har vart för trött för att orka vänta på att datorn kommer igång så jag har givit upp efter 10 minuter. I dag tog det 45 minuter att komma in här! Har jobbar 8-18 i måndags och i dag, i går slutade jag 15.00 som vanligt fast den här gången inte för att gå till psykologen utan för att ha möte med skolan. Studievägledaren och jag har hittat en riktigt bra lösning på problemet med att jag inte får gå på dagtidskursen av cheferna, jag ska göra en prövning på den sista delen jag har kvar för att få betyg i en kurs som jag gick på distans förra året (augusti - december). Har gjort allt i den kursen förutom ett sista prov och det kommer jag få göra i november tack vare att läraren sparat allt, så mina planer att få slutbetyg till december har inte spruckit! Är så himla glad för det.

 

Har fått reda på att min psykolog är sjukskriven, undrar verkligen för vad, vågar jag fråga när (om) jag träffar henne? Är rädd för att det är något som gör att hon kommer vara sjukskriven fler gånger, eller som gör att hon kanske till och med slutar. Hon skulle vara tillbaka på fredag enligt receptionen men man vet ju aldrig, sjukskrivningar kan förlängas. Försöker inte tänka på det utan jag får ta det när det kommer.

 

Längtar till helgen men det värsta är att jag kanske jobbar på lördag, håller tummar och tår och hoppas på att jag slipper! Visst det är ju skönt sen eftersom man får komptid osv, men det är nästan så att det inte är värt det just nu för jag behöver verkligen vila. I morgon börjar jag 7, dags att fixa matlåda, diska och sedan gå och lägga mig.

Det blev en ny plattång i dag, den jag hade innan är kanske 7 år gammal och har jätte dåliga plattor som inte glider på håret utan tar emot hela tiden. Fick den av mitt ex, kommer i håg att vi gick tillsammans till Teknikmagasinet i stan på nån rast på jobbet eller vad det var. Eller om det kanske var efter jobbet? Tror den nya plattången kommer vara rikitgt bra, den har alla egenskaper som jag var ute efter och den är skönt att hålla, inte sådär klumpig som jag tyckte många andra i affären var. När jag stod och väntade på andra bussen på vägen hem började en tjej i min ålder prata med mig, hon frågade först hur hon skulle göra för att kunna åka buss och sedan började vi prata om vart vi kom ifrån och vad vi gjorde här. Hon skulle plugga till arbetsterapeut och hade kommit hit för första gången 2 timmar innan vi träffades. Vi han dock inte prata så länge eftersom min buss kom men det var kul den lilla stunden vi pratade. Älskar människor som inte är rädda för att ta kontakt.

 

 

BaByliss iPro Plattång ST87E

 

Första september i dag, nu börjar höstmånaderna! Tycker det är så mysigt att det nu börjar bli mörkare och man kan tända ljus på kvällarna. Funderar fram och tillbaka om jag ska åka i väg och köpa en plattång, nu tvättar jag i alla fall och sen får jag se hur jag gör.